Trimning
Den moderna trimningsmetoden
Chipstrimning

Volvo S70 T5 i accelerationstester. Chipstrimmad av företaget TME AB från
standard 240 hk vid 5100 rpm och 330 Nm till 290 hk vid 5 100 rpm och 422 Nm.

Sammanfattning

Chipstrimning är en av de senaste metoderna som används för att trimma bilmotorer. Chipstrimning är jämfört med konventionella metoder billigt, effektivt och enkelt. Ett trimchips kostar mellan 1000 och 7000 kronor och effektökningen i vridmomentet blir ca 8-50% och i motoreffekten 6-40%.

Innehållsförteckning

Rubriksida
Inledning 2
Förklaringar
Allmänt
Chipstrimningens betydelse för mig
Prestanda och andra fördelar
Risker med chipstrimmning
Utbudet av produkter
Resultat


En Audi A3 stylad och trimmad av Avantgarde, Tyskland.

Inledning

Ända sedan den första bilen med förbränningsmotor byggdes i Frankrike 1862 har människor försökt att få ut mer effekt ur motorerna med hjälp av trimning. Många olika metoder har används men de flesta har krävt mycket arbete och pengar och ändå inte alltid gett så bra resultat. Genom åren har bilar liksom trimningsmetoder utvecklats i ett drastiskt tempo. Det senaste, enklaste och billigaste sättet att höja effekten i en modern bil är att byta till ett grövre avgassystem, sportluftfilter och ett omprogrammerat datachips i bilens elektronikbox. Detta arbete handlar alltså om omprogrammerade datachips som höjer effekten i bilmotorer.


Elektronikbox Volvo S70

Detta arbete är skrivet av en stor bilentusiast men ska förhoppningsvis kunna läsas av vem som helst, därför har jag på denna sida skrivit ner lite förklaringar för att underlätta den vidare läsningen. På följande sidor kommer du att få reda på det viktigaste om chipstrimning, såsom vad ett trimchips är, hur chipstrimning går till, vilka bilar kan chipstrimmas och om bilverkstaden eller bilprovningen kan se om en bil är chipstrimmad. Med detta arbete hoppas jag kunna ge dig en inblick i trimningens underbara värld.

Förklaringar

Nm = Newtonmeter
hk = Hästkrafter
rpm = Varv/minut
Chips = PROM.
PROM = Programmable Read Only Memory.
Elektronikbox = En liten låda i bilens motorrum som innehåller bland annat bilens styrenhet.
Styrenhet (ECU) = Består i huvudsak av tre delar, ett slutsteg, ett minne och en CPU-processor. Processorn hämtar information från minnet och skickar informationen vidare till slutsteget. Minnet, även kallat chipset, innehåller information om bland annat bränslemängd och tändning.
CPU = Central processing unit, Centralenhet.
Transmission = Ingående axel från motor, koppling och växellåda.
Turbo = Hjälper cylindrarna att få mer luft. På så sätt kan cylindrarna förbränna mer och man får ut mer effekt.
Hästkrafter och vridmoment = Två storheter som båda uttrycker effekt, men på olika sätt. Enklaste sättet att se det är i en motorbromsbänk där motorn får arbeta emot bromsbänken och man får ut motors bromsade effekt i Newtonmeter det vill säga bilens vridmoment. För att sedan få ut hur många hästkrafter det är får man räkna ut det med hjälp av motorvarvet.

Allmänt


Chipset som byts ut eller programmeras om är en minnesmodul för motorns styrenhet och fungerar ungefär som en diskett till en dator. Chipset innehåller bland annat information om bränsleinsprutning, tändning och i turbobilar även turbotrycket. Chipsen är mycket små och fram till 1996 års modeller är de oftast svart/bruna rektangulära med måtten cirka 12 x 35 mm och har 24 – 32 ben. På årsmodeller nyare än 1996 är chipsen oftast kvadratiska och förekommer i två olika modeller PLCC 32 som är cirka 15 x 12 mm och har en minneskapacitet på mellan 256 kilobyte och 2 megabyte och PLCC 44 som är cirka 18 x 18 mm och har en minneskapacitet på 1-2 megabyte. På de nyaste bilmodellerna från 1998 och 1999 förekommer också PLCC 64. För att känna igen det chips som ska bytas ska man leta efter ett datachips med en liten färgad etikett på i bilens styrenhet.

Något som jag funderade mycket på innan jag började skriva om detta var varför inte orginalchipset var optimerat för maximal effekt när bilen lämnar fabriken. Jag tänkte att det måste ju vara mer ekonomiskt att sätta en 150 hästkrafters 4-cylindrig motor med optimerat chips i en bil än en stor 150 hästars 6-cylindrig motor som är tung och drar mycket bensin med ooptimerat chips. Men anledningen till att biltillverkarna inte har optimerade chips i bilarna beror bland annat på att bilen ska kunna köras på bensin av dålig kvalitet och med slitna tändstift. Tillverkarnas styrenheter är programmerade så att samma inställningar ska kunna användas i öknen och i 30 minusgrader.

Utvecklingen av chipsen är mycket komplicerad. Det blir allt svårare att chipstrimma nya bilar eftersom tillverkarna programmerar allt mer komplicerade krypteringar med kopieringsskydd och koder i chipsen för att motarbeta chipstrimmning. Så för att lyckas framställa ett effektivt trimchips måste man först ta sig förbi krypteringarna och sedan genom omfattande effektester optimera bilens tändkurva och bränslemängd på olika varvtal och belastningar för att få ut fler hästkrafter och ökat vridmoment. Slutligen programmerar man om chipset i en dator och optimerar det efter testresultaten. För turbobilar anpassas också programmet till en höjning av gränsen för maximalt laddtryck i turbon.

På Turbocenter Stockholm utvecklar man och bränner chips själva.

Där testar man ut det chips som passar just den bil som kunden äger, och kunden får själv vara med och påverka hur han vill att bilen ska vara inställd. Ett viktigt hjälpmedel i jakten på de rätta inställningarna är en så kallad emulator som lurar bilens styrenhet att tro att den är ett chips, då kan man sitta i bilen och testa ut vilka inställningar som bilen går som bäst på, motorn behöver inte ens stängas av mellan ändringarna.

Nästan alla bilar kan chipstrimmas men en förutsättning är att bilen HAR en styrenhet vilket äldre bilar inte har. Det finns också nyare bilar som det inte varit eller är lönsamt att framställa ett trimchips till för att de till exempel är ovanliga och tillverkats eller tillverkas i ett fåtal exemplar men många av de företag som tillverkar trimchips, till exempel Turbocenter Stockholm, brukar kunna framställa ett chips för en viss modell om kunden inte lyckats få tag på något färdigtillverkat.


En Engelsk Subaru polisbil som chipstrimmats av Prodrive.

Förutom till vanliga personbilar så utvecklas och säljs trimchips även till taxibilar, ambulanser, polisbilar, blodtransportbilar och andra utryckningsfordon.
Många företag som säljer trimchips förutsätter att bilen är försedd med sportluftfilter och sportavgassystem. Men vad många kunder inte vet är att dessa tillbehör i kombination med 98 oktanig bensin behövs för att bilens motor ska kunna uppnå angiven effekt. I ett test i tidningen Bilsport gav en Volvo S70 T5 256 hk istället för utlovade 290 hk, bilen var förutom trimchipset i orginalskick.

Chipstrimningens betydelse för mig



Subaru Impreza

Jag är, som jag tidigare nämnt, mycket intresserad av bilar och har varit det så länge jag minns. För ett år sedan, när jag blev 17 år gammal, började jag övningsköra. Vid 18 års ålder när jag tagit körkort och skaffat min första bil kommer chipstrimning garanterat bli en viktig del i mitt billiv. Mitt mål är att köpa en fyrhjulsdriven bil, till exempel Audi Quattro, Subaru Impreza eller en Volkswagen Golf VR6 Syncro och sedan byta till sportluftfilter, sportavgassytem och ett omprogrammerat chips.

Prestanda och andra fördelar

Om man enbart byter till ett omprogrammerat chips blir effektökningen i en insprutningsbil cirka 5-15 hästkrafter och 10-20 Newtonmeter. Men de som chipstrimmar sina bilar byter oftast också till sportluftfilter i motorn och sportavgassytem vilket gör att motorn "andas" bättre och det är då som det nya chipset kommer till nytta och effektökningen blir då 8-25 hästkrafter och 15-40 Newtonmeter. I turbobilar försedda med sportluftfilter och avgassytem blir effektökningen cirka 25-120 hästkrafter och cirka 40-200 Newtonmeter. I en 140 hästkrafters turbodieselbil blir ökningen cirka 20-40 hästkrafter och 65-100 Newtonmeter.


Volvo 850 Turbo

Till exempel en Volvo 850 Turbo som original har en rak 5-cylindrig motor på 225 hästkrafter och 300 Newtonmeter får med ett chips från BSR Sportsman mellan 260 och 305 hästkrafter och maximalt 430 Newtonmeter. Värstingsatsen med 305 hk och 430 Nm kostar 4 900 kronor och sliter på transmissionen, men för att minska slitaget har BSR momentbelägg på de första växlarna som hindrar motorn att utveckla maximalt vridmoment. För övrigt lämnas alla säkerhetsspärrar orörda utom topphastighetsspärren om bilägaren så önskar för att kunna utnyttja bilens prestanda, uppskattningsvis når en Volvo 850 med 305 hk cirka 270 km/h.

Att mäta prestandan på en chipstrimmad bil är svårt då förarens rutin är mer betydelsefull än trimningsgraden. Enligt tidningen Bilsports tester klarade 305 hästkrafters Volvon 0-100 km/h på 6,5 sekunder jämfört med original på 7,4. Orsaker till felaktiga mätresultat kan bland annat vara att drivhjulen förlorar fästet och börjar spinna eller att testföraren inte växlar på rätt varvtal och därmed inte utnyttjar bilens maximala prestanda. När det gäller att testa en turbodieselbil är det ännu viktigare att växla rätt, man måste lära sig utnyttja bilen starka vridmoment på de låga motorvarvtalen.

Förutom prestandan förbättras bilens körbarhet, den får bland annat en mjukare gång på låga varv och vid kraftig acceleration försvinner eventuella små ryck som kan uppkomma i moderna bilar. Tack vare höjd tändning blir förbränningen i motorn effektivare, detta ger en lägre bränsleförbrukning om man jämför med en otrimmad bil av samma modell. Men körs bilen hårt ska man inte räkna med någon minskad bränsleförbrukning.

Risker med chipstrimmning

Många av de bilar som chipstrimmas är nya eller förhållandevis nya men vad många inte vet är det att en motor som chipstrimmas eller har varit chipstrimmad inte längre omfattas av bilmärkets garanti, men normalt kan en chipstrimning ej konstateras vid ett diagnostest av motorn och för att verkstaden ska kunna se att en bil är chipstrimmad måste man gå in och öppna bilens styrenhet och granska chipset eller provköra bilen och upptäcka att den är ovanligt stark. Dessutom överensstämmer bilen inte längre med den specifikation enligt vilken den certifierats vilket innebär att bilen är olaglig. Försäkringsbolagen tillåter i regel en effektökning på 10%.

Hur livslängden för motor och transmission påverkas jämfört med om motorn förblir i standardutförande går inte att säga generellt. Det beror förstås på hur mycket motorn trimmas och hur bilen körs, chockbelastningar är naturligtvis mer skadliga än mjukt utnyttjande av motorns vridmoment och kapacitet.

Chipstrimningen ger framför allt högre påkänningar inne i motorn och på motorns varma delar. Motorn slits normalt inte mer genom en uppgradering. Bensinkvalité lägre än 95 oktan kan ge upphov till ökat slitage. Växellåda och transmission är av de större bilmärkena konstruerade för att tåla större effektuttag. Naturligtvis ska inte den ökade kraften missbrukas av föraren genom vårdslös körning.

När det gäller bilar som är kraftigt trimmade kan vissa komponenters livslängd förkortas med upp till 90 procent. Ur transmissionssynpunkt är det i huvudsak chockbelastning i kombination med att bilen förses med bredare däck för bättre grepp som ger kraftigt slitage. Den naturliga säkerhetsventilens funktion, i form av att drivhjulen slirar och inte klarar av att överföra den förhöjda dragkraften, minskar. En annan riskabel sak är att öka turbotrycket i en bil försedd med turbo utan att byta till ett anpassat chips . Detta leder förr eller senare till allvarliga motorskador. På marknaden förekommer även kopierade program utan att säljaren har erforderliga kunskaper eller specifikationer om programmeringen.

Vid chipstrimmning av turboförsedda bilar där vridmomentet nästan fördubblas kan det uppstå farliga körsituationer om man råkar få vridmomentstillväxten på ojämn, spårig eller hal vägbana. Riskerna ökar också om bilens chassi ej har anpassats till ökningen av vridmomentet.

Serviceintervallerna blir mycket viktiga på grund av att styrenheten med det omprogrammerade chipet inte klarar av dåliga tändstift, smutsiga luftfilter och sämre bränsle. De högre avgastemperaturer som uppkommer bidrar till att till exempel katalysatorn åldras i förtid. Det gör att miljön påverkas negativt eftersom de giftiga avgasutsläppen ökar. De trimchips som säljs av seriösa företag är konstruerade för att uppfylla EU:s miljö krav för katalysatorbilar. I regel minskar kolväteutsläppen något efter uppgradering medan kväveoxidutsläppen ökar vid belastning. En bil släpper ut mest föroreningar vid kallstarter. Med tanke på miljön bör man därför inte missbruka prestandaökningen med onödig körning, då all förbränning av fossila bränslen även ökar halten av koldioxid i luften som påskyndar växthuseffekten. Med anledning till ökade utsläpp blir många rädda för att bilen inte ska gå igenom bilprovningen men det utsläpp som ökar är kväveoxidutsläppen vilket svensk bilprovning inte mäter.

Utbudet av produkter

Utbudet av trimchips i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt och allt fler företag inom biltillbehör säljer färdigprogrammerade chips från större tillverkare som till exempel Superchips från England. Men det finns också företag som specialiserat sig på att ta fram egna trimchips, i Sverige uppskattningsvis cirka 10 stycken. Två av dessa företag ska jag skriva lite mer om, och de är TME och BSR Sportsman som båda till huvudsak inriktar sig på Volvobilar.

TME är ett företag som har sin största marknad i USA med 90% av försäljningen. TME säljer inte själva trimchipset utan säljer styrenheter med ett trimchips monterat på. Då kan kunden ha en trimmad styrenhet och en standard.

TME säger också att deras chipstrimning är i princip riskfri och att den inte förkortar bilen och motorns livslängd speciellt påtagligt.

BSR säljer till skillnad från TME enbart trimchips som monteras i bilens orginalstyrenhet. BSR säger även dom att en chipstrimmad bil inte löper någon större risk att gå sönder det beror som sagt mer på hur bilen körs, vill man så går det att köra sönder de flesta otrimmade motorer. BSR har ett par bilar som är hårdtrimmade till 520 Nm i vridmoment och den ena har kört 13 000 mil med trimmad motor utan att något gått sönder.


Stefan Olsson på BSR byter styrenhet i en Volvo 850.

Resultat

Jag tycker att jag har lyckats beskriva det viktigaste om chipstrimmning och frågorna jag skrivit i inledningen har jag hittat svar på och de återfinns i arbetets faktadel.

I början trodde jag att det skulle vara svårt att hitta tillräckligt med information om ämnet jag valt men nu i efter hand kan jag konstatera att för att få arbetets faktadel till fyra sidor text har jag varit tvungen att gallra bort en hel del av min insamlade information. Risken för felkällor finns i och med att en stor del av mina källor finns på Internet, men informationen från Internet har jag noga kontrollerat, antingen med andra Internetsidor eller biltidningar.

Det första problemet jag stötte på var om det stavades chiptrimmning eller chipstrimmning, egentligen heter det ju ett chip men efter som biltidningen Bilsport skriver chipstrimmning så beslöt jag mig för att också göra det. Det andra problemet var att jag på en Internetsida läst att höjd skillnader kunde påverka en chipstrimmad bil negativt. Men efter E-mail kontakt med TME så fick jag reda på att detta var ett mycket sällsynt problem och därför har jag valt att inte ta med det i mitt arbete som beskriver det viktigaste om chipstrimmning.

Jag är säker på att jag skulle kunna göra detta arbete ännu bättre. Chipstrimmning är ju en relativt ny trimningsmetod och i takt med att den utvecklas så ökar också kunskaps och informationsmängden, bland annat så kommer tidningen Bilsport ha ett reportage om hemligheterna med chipstrimning i deras nästa nummer som jag får hem fredagen den 5 februari, alltså samma dag som detta arbete ska vara färdigt. Men som sagt ju längre man väntar desto mer information kommer ut.

Källförteckning

  1. Teknikens världs uppslagsbok Alla Bilar 97, Bonniers Specialtidningar AB, Stockholm, 1997, 194 sidor, ISBN 91-7274-194-5.
  2. Gert Karlsson, Volvo testar trimchips, Bilsport, Förlags AB Albinsson & Sjöberg, Karlskrona, Nr. 1-2 1999, 119 sidor, ISSN 0347-2035.
  3. Gunnar Ljungstedt, Chipstrim i den högre skolan, Bilsport, Förlags AB Albinsson & Sjöberg, Karlskrona, Nr. 3 1999, 103 sidor, ISSN 0347-2035.
  1. http://www.bmwcs.com/bmw/chips.html
  2. http://www.medab.se/ProMotor/chips1196.html
  3. http://www.forssbergs-maskinservice.se/sv/trimning.htm
  4. http://www.bsrab.se/se/index.htm
  5. http://www.tuningchip.com/
  6. http://www.tme.se
Jag har också fått en del information via E-mail:
  1. Michael Segerdahl, michael@gamma.telenordia.se ,"Turbo och wastegate", Enköping, 1999.
  2. TME AB, service@tme.se , "Risker med chipstrimmning", Filipstad, 1999.
  3. Per Brandt, par.brandt@fabas.se, "Vridmoment och hästkrafter", Karlskrona, 1999.
Chipsbilderna kommer från Internet och återfinns på adresserna ovan, bilbilderna kommer från mitt personliga bilarkiv som jag samlat ihop på Internet.

© Copyright David Särdqvist 1999 All Rights Reserved